Underhåll och service

Äg = Ägaren kan själv utföra åtgärden
Sak = Åtgärden kräver besök av sakkunnig
Tid = Tidsåtgång för åtgärden
Gång/år = Hur många gånger per år som åtgärden rekommenderas utföras
(0,1 gång/år betyder en gång på 10 år)

I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som sker på ytan av filtreringssand. Bakterier och mikroorganismer använder avloppsvattnets innehåll som näring och samtidigt renas avloppsvattnet. Med tiden ”växer” filtreringssanden fast eller täpps till ifall det i markbädden kommer in fasta ämnen t.ex. ifall man slarvar med slamtömningen.

Oljor, målarfärg, lösningsmedel och dylika kemikalier är dödliga medel för bakterierna som renar avloppsvattnet. Det räcker en tid innan markbädden återhämtar sig och den uppfyller inte under denna tid kraven i förordningen. Det är skäl att undvika användning av för bakterier giftiga medel (t.ex. klorin, avloppsrensare, fettborttagningsmedel, starka tvättmedel). Inga lösningsmedel, oljor eller målarfärg får sättas i avloppet, utan dessa bör föras i slutna, väl märkta kärl till återvinningsstationen för problemavfall.

Användning och skötsel

• Rengöring av infiltreringsrören minst en gång per tio år
• Över markbädden får man inte köra med fordon ens vintertid
• Från markbädden får inte snö avlägsnas vintertid
• Växter med djupa rötter eller träd får inte finnas i direkt närhet till markbädden
• Kontroll av ventilation genom luftningsrören och fördelningsbrunnen
  • Luftningsrören raka och tillräckligt höga så att t.ex. snö inte täpper till dem
  • Hattar på rören säkerställer luftens cirkulation till reningssystemet men förhindrar ändå att skräp kommer in i rören (bra med U-formade rör)
  • Ingen kraftig lukt ens i närheten av rören
  • Ingen lukt alls på över tio meters avstånd från luftningsrören
• Kontroll av infiltrering av avloppsvatten genom fördelningsbrunnen och luftningsrören
  • Vattnet bör strömma jämnt till alla rör
  • Vatten får inte stå i rören och inte fylla rören helt

Åtgärder vid störningar

• Ifall vatten står i rören längre än normalt utan orsak (kraftigt regn, vårflöde)
  • Kontrollera ifall markytans form har förändrats ovanför bädden, orsaken kan t.ex. vara att tjälen lyft upp rören eller att rören har rasat ihop
  • Det är stopp i infiltreringsrören eller filtreringslagret har blivit igentäppt
  • Granska reningssystemet från alla håll. Ifall små åtgärder inte fungerar, är reningssystemet över- eller underbelastat och kräver därmed en förnyelse
  • Ifall inga förändringar har skett, kan man skölja igenom rören från luftningsrören mot fördelningsbrunnen
  • Vid sköljning bör man från fördelningsbrunnen avlägsna det material som kommit med sköljvattnet
  • Ett helt obrukbart reningssystem bör förnyas totalt

Slamavskiljare

Många fastighetsvisa reningsmetoder kräver en fungerande slamavskiljare (slambrunn) som förbehandlingsmetod. I en slamavskiljare sjunker fasta ämnen till botten och ämnen, som är lättare än vatten såsom fett, stiger till ytan och bildar slam. Det klarnade avloppsvattnet leds till följande behandlingsskede. Man bör förhindra att fasta ämnen slinker med till den fortsatta behandlingen, eftersom det klart förkortar livstiden på t.ex. markbäddar.

Användning och skötsel

• Kontroll av konstruktionen och dess skick minst en gång per tio år
• Regelbunden uppföljning av slamavskiljarens påfyllnad
• Slamavskiljarna töms minst en gång per år, vid behov oftare
  • I samband med tömningen granskar man med ögonmått slamavskiljarens skick (t.ex. sprickor, ihopsjunkning)
  • Samtidigt kontrolleras att T-styckena sitter i rätt läge
  • Efter tömning granskar man eventuella sprickor som leder in vatten till slamavskiljaren
  • Slamavskiljaren fylls med rent vatten efter tömning
  • Man följer under en tid med vattenytans läge för att se ifall slamavskiljaren läcker utåt
• Upptäckta fel och brister skrivs upp i bruksdagboken och korrigeras så snabbt som möjligt

Att följa med påfyllning (ifall inget överfyllnadsalarm finns)

• Slammets uppbyggnad i slamavskiljaren följs upp en gång per månad genom att se på den bortre väggen i slamavskiljarens första del
  • Runt en lång käpp lindas en gasbinda eller tygstycke t.ex. mellan tankens botten och utloppsröret
  • Käppen sätts försiktigt ner till tankens botten och rörs försiktigt om några gånger
  • Käppen dras försiktigt upp och man mäter slammets tjocklek
    -> slamavskiljaren bör tömmas senast när slammets yta är 10 cm från den nedre delen av T-stycket på utloppsröret

Åtgärder vid störningar

• Slamavskiljaren luktar kraftigt
  • Det finns ingen ventilation till slamavskiljaren eller luftningsröret har täppts igen
  • Kontrollera, att slamavskiljarens ventilation går ända upp på husets tak. Ifall den gör det, granskas rörens skick och möjliga igentäppningar. Vid behov förlänger man luftningsröret. Kontrollera också att det i luftningsröret inte finns någon undertrycksventil
• Vid spolning av wc-stolen stiger vattennivån högre än normalt och det stiger upp luftbubblor till ytan
  • Det är stopp i slamavskiljarens luftningsrör eller avloppsrör
  • Granska luftningsrörets skick. Ifall luften kan röra sig fritt är det mer troligt att det är stopp i avloppsröret. Rensa avloppsröret eller ta kontakt med en servicefirma
• I slamavskiljarens sista del bildas mycket ytslam
  • Belastningen har tillfälligt stigit
  • Slamavskiljaren måste tömmas regelbundet, minst en gång per år och vid behov oftare. Ifall problemen kvarstår är tanken feldimensionerad och måste bytas
• Vattenytan i slamavskiljaren är klart lägre än utloppsrörets nedre del.
  • Slamavskiljaren läcker
  • Man bör ta reda på var läckan finns, och hur läckan har uppstått. Läckan måste täppas till eller så byter man tank. Ta kontakt med en servicefirma och red ut garantivillkoren för slamavskiljaren.

Fördelningsbrunn

Fördelningsbrunnen fördelar vattnet jämnt ut till bädden via infiltreringsrör med hjälp av flödesreglering. Det är viktigt att fördela vattnet jämnt så att man belastar bädden på ett jämnt sätt och därmed påverkar dess livslängd.

Användning och skötsel

• Fördelningsbrunnen granskas alltid i samband med tömning av slamavskiljaren, dock åtminstone två gånger per år t.ex. på våren och hösten
• Man kontrollerar att det på botten inte har samlats slam
  • Slammet bör omedelbart avlägsnas från fördelningsbrunnen
  • Ifall det samlas slam på botten, bör man tömma slamavskiljaren oftare
  • Ytslam får aldrig samlas i fördelningsbrunnen
• Inkommande och utgående rörens läge och höjder kontrolleras
  • Man bör alltid reda ut orsaken till förändringar
  • Upptäckta fel bör korrigeras så fort som möjligt
• I samband med granskningen är det bra att tvätta fördelningsbrunnen eller åtminstone skölja den med rent vatten
• Fördelningsmekanismen/flödesregleringen tvättas och kontrolleras
  • Justeras i enlighet med tillverkarens anvisningar

Åtgärder vid störningar

• Det bildas slam i fördelningsbrunnen
  • Tömning av slamavskiljaren har inte blivit utförd, alternativt är slamavskiljaren för liten
  • Slamavskiljaren måste tömmas enligt underhållsanvisningarna. Töm fördelningsbrunnen på slam, så att fasta ämnen inte täpper till infiltreringsrören. Ta även reda på orsaken till överbelastningen, är det möjligt att flödvatten kommer in i slamavskiljaren. Red tillsammans med en planerare ut ifall slamavskiljarens storlek är tillräcklig.
• Vattenytan i fördelningsbrunnen är inte jämn. Avloppsvattnet belastar det ena infiltreringsröret mer än det andra.
  • Fördelningsbrunnen ligger snett på grund av tjälens inverkan
  • Flödesregleringen i fördelningsbrunnen eller den inbyggda flödesregleringen i slamavskiljaren har inte blivit justerad
  • Ifall fördelningsbrunnen lutar mycket bör den lyftas upp och monteras omsorgsfullt igen. Flödesreglaget justeras så, att till varje infiltreringsrör rinner in lika mycket vatten
• Avloppsvattnets yta stiger högre än normalt i slamavskiljaren och i fördelningsbrunnen.
  • Det är stopp i infiltreringsrören eller fördelningsbrunnen eller så är filtreringslagret igentäppt. Infiltreringen är byggd på jordart med låg vattengenomsläpplighet.
  • Töm slamavskiljaren och fördelningsbrunnen och skölj igenom infiltreringsrören. Ifall problemet inte försvinner, är filtreringslagret igentäppt och bädden bör öppnas. På mark med låg vattengenomsläpplighet måste man bygga markbädd.

Uppsamlingsrör

Det förbehandlade avloppsvattnet filtreras i en markbädd genom filtreringslager, varefter det leds via uppsamlingsrör och uppsamlingsbrunn ut till utloppsplatsen.

Användning och service samt åtgärder vid störningar

• Kontroll av ventilationen via luftningsrören och uppsamlingsbrunnen, såsom i en markbädd
• Det utgående vattnet från uppsamlingsrören bör motsvara den vattenmängd som går in till bädden
  • Ifall vattenmängden är större, rinner flödvatten in till bädden
  • Ifall vattenmängden är mindre, rinner vattnet förbi uppsamlingsrören ner i marken. Bädden är då en infiltrering och ingen markbädd. Markbädden är inte isolerad vattentät med t.ex. plast från den övriga omgivningen.
• Vatten får inte stå i uppsamlingsrören
  • Eventuella igentäppningar kan sköljas bort genom luftningsrören, sköljningen bör göras via uppsamlingsbrunnen.
  • Det slam som samlas i uppsamlingsbrunnen bör avlägsnas vartefter det samlas.
  • Ifall det inte räcker med sköljning, har rören gått av eller sjunkit ihop.
  • Bädden måste vid behov grävas upp så att man kan byta rören.

  Uppsamlingsrören är torra

  • Ifall det endast är tillfälligt, kan det bero på stor variation i vattenmängden.
  • Ifall de kontinuerligt är torra, infiltrerar vattnet från bädden till underliggande jordart. Då måste bädden öppnas och så att man kan förnya plastfilmen eller i praktiken hela markbädden.
  • Ifall uppsamlingsrören är torra och det i infiltreringsrören finns vatten är bädden igentäppt, vilket kräver ett byte av bäddens massor eller i praktiken en förnyelse av hela markbädden.

Uppsamlingsbrunn

Uppsamlingsbrunnen installeras för att samla ihop vattnet som filtrerar genom bädden, så att man kan kontrollera att bädden fungerar jämnt och hur vattnet renas. Som tillbehör kan man i eller efter uppsamlingsbrunnen installera olika slags filtersystem som förbättrar reningskapaciteten. Från uppsamlingsbrunnen leds vattnet till utloppsplatsen.

Användning och skötsel

• Man bör regelbundet följa med kvaliteten på det vatten som rinner från bädden in till uppsamlingsbrunnen.
• Från en bädd som fungerar på rätt sätt är vattnet
  • Färglöst och klart.
  • En svag lukt av avloppsvatten.
  • Ifall man i bädden använder ämnen som binder fosfor, kan färgen vara avvikande.
• Från uppsamlingsbrunnen kan man även ta vatten för laboratorieundersökningar.
• Det slam som samlas på uppsamlingsbrunnens botten avlägsnas.
• Utloppsröret från uppsamlingsbrunnen måste hållas öppen
  • Man bör kunna skölja igenom utloppsröret.
  • Röret får inte frysa på vintern.
  • Utloppsrörets ända bör placeras i t.ex. ett stenöga för att förhindra hygienisk risk och skaderisk för djur.

Åtgärder vid störningar

• Utloppsrörets ända bör placeras i t.ex. ett stenöga för att förhindra hygienisk risk och skaderisk för djur.
  • Reningsverket fungerar inte tillfredsställande. Markbädden är inte byggd enligt instruktionerna, exempelvis är sandens kornstorlek eller bäddens tjocklek felaktig, lutningarna på rören är felaktiga, osv.
  • Granska reningssystemet från alla håll. Ifall små åtgärder inte hjälper, bör man helt förnya systemet.
• Via utloppsröret kommer vatten in till uppsamlingsbrunnen
  • Utloppsrörets ända ligger under vatten.
  • Utloppsrörets plats måste flyttas.

I en infiltrering fungerar reningen genom biologiska processer i jordmånen. Bakterier och mikroorganismer använder avloppsvattnets innehåll som näring och samtidigt renas avloppsvattnet. Bakterier och mikroorganismer använder avloppsvattnets innehåll som näring och samtidigt renas avloppsvattnet. Med tiden ”växer” filtreringssanden fast eller täpps till ifall det i infiltreringen kommer in fasta ämnen t.ex. ifall man slarvar med slamtömningen.

Oljor, målarfärg, lösningsmedel och dylika kemikalier är dödliga medel för bakterierna som renar avloppsvattnet. Det räcker en tid innan infiltreringen återhämtar sig och den uppfyller inte under denna tid kraven i förordningen. Det är skäl att undvika användning av för bakterier giftiga medel (t.ex. klorin, avloppsrensare, fettborttagningsmedel, starka tvättmedel). Inga lösningsmedel, oljor eller målarfärg får sättas i avloppet, utan dessa bör föras i slutna, väl märkta kärl till återvinningsstationen för problemavfall.

Användning och skötsel

• Rengöring av infiltreringsrören minst en gång per tio år
• Över infiltreringen får man inte köra med fordon ens vintertid.
• Från infiltreringen får inte snö avlägsnas vintertid.
• Växter med djupa rötter eller träd får inte finnas i direkt närhet till infiltreringen.
• Kontroll av ventilation genom luftningsrören och fördelningsbrunnen
  • Luftningsrören raka och tillräckligt höga så att t.ex. snö inte täpper till dem
  • Hattar på rören säkerställer luftens cirkulation till reningssystemet men förhindrar ändå att skräp kommer in i rören (bra med U-formade rör)
  • Ingen kraftig lukt ens i närheten av rören
  • Ingen lukt alls på över tio meters avstånd från luftningsrören
• Kontroll av infiltrering av avloppsvatten genom fördelningsbrunnen och luftningsrören
  • Vattnet bör strömma jämnt till alla rör
  • Vatten får inte stå i rören och inte fylla rören helt

Åtgärder vid störningar

• Ifall vatten står i rören längre än normalt utan orsak (kraftigt regn, vårflöde)
  • Kontrollera ifall markytans form har förändrats ovanför bädden, orsaken kan t.ex. vara att tjälen lyft upp rören eller att rören har rasat ihop
  • Det är stopp i infiltreringsrören eller filtreringslagret har blivit igentäppt.
  • Infiltreringen är byggd på lerjord eller annan typ av icke vattengenomsläpplig jord.
  • Granska reningssystemet från alla håll. Ifall små åtgärder inte fungerar, är reningssystemet över- eller underbelastat och kräver därmed en förnyelse
  • Ifall inga förändringar har skett, kan man skölja igenom rören från luftningsrören mot fördelningsbrunnen
  • Vid sköljning bör man från fördelningsbrunnen avlägsna det material som kommit med sköljvattnet
  • Ett helt obrukbart reningssystem bör förnyas totalt
• Granskning av infiltreringens funktion (ENDAST ifall man inte har hittat andra fel till att vatten står i rören)
  • Gör ett hål i marken med t.ex. ett järnspett ca 1 meter från infiltreringsröret.
  • Hålet bör gå 20 cm lägre ner än infiltreringsröret.
  • Infiltreringen fungerar ifall det i hålet inte finns vatten.
  • Ifall det är vatten i hålet, har bädden eller dikessystem blivit igentäppta och infiltreringen bör förnyas.
  • Skadorna av hålet i filterduken och värmeisoleringen bör tätas.

Slamavskiljare

Många fastighetsvisa reningsmetoder kräver en fungerande slamavskiljare (slambrunn) som förbehandlingsmetod. I en slamavskiljare sjunker fasta ämnen till botten och ämnen, som är lättare än vatten såsom fett, stiger till ytan och bildar slam. Det klarnade avloppsvattnet leds till följande behandlingsskede. Man bör förhindra att fasta ämnen slinker med till den fortsatta behandlingen, eftersom det klart förkortar livstiden på t.ex. markbäddar.

Användning och skötsel

• Kontroll av konstruktionen och dess skick minst en gång per tio år
• Regelbunden uppföljning av slamavskiljarens påfyllnad
• Slamavskiljarna töms minst en gång per år, vid behov oftare
  • I samband med tömningen granskar man med ögonmått slamavskiljarens skick (t.ex. sprickor, ihopsjunkning).
  • Samtidigt kontrolleras att T-styckena sitter i rätt läge
  • Efter tömning granskar man eventuella sprickor som leder in vatten till slamavskiljaren
  • Slamavskiljaren fylls med rent vatten efter tömning
  • Man följer under en tid med vattenytans läge för att se ifall slamavskiljaren läcker utåt
• Upptäckta fel och brister skrivs upp i bruksdagboken och korrigeras så snabbt som möjligt

Att följa med påfyllning (ifall inget överfyllnadsalarm finns)

• Slammets uppbyggnad i slamavskiljaren följs upp en gång per månad genom att se på den bortre väggen i slamavskiljarens första del
  • Runt en lång käpp lindas en gasbinda eller tygstycke t.ex. mellan tankens botten och utloppsröret
  • Käppen sätts försiktigt ner till tankens botten och rörs försiktigt om några gånger
  • Käppen dras försiktigt upp och man mäter slammets tjocklek
    -> slamavskiljaren bör tömmas senast när slammets yta är 10 cm från den nedre delen av T-stycket på utloppsröret

Åtgärder vid störningar

• Slamavskiljaren luktar kraftigt
  • Det finns ingen ventilation till slamavskiljaren eller luftningsröret har täppts igen
  • Kontrollera, att slamavskiljarens ventilation går ända upp på husets tak. Ifall den gör det, granskas rörens skick och möjliga igentäppningar. Vid behov förlänger man luftningsröret. Kontrollera också att det i luftningsröret inte finns någon undertrycksventil
• Vid spolning av wc-stolen stiger vattennivån högre än normalt och det stiger upp luftbubblor till ytan
  • Det är stopp i slamavskiljarens luftningsrör eller avloppsrör
  • Granska luftningsrörets skick. Ifall luften kan röra sig fritt är det mer troligt att det är stopp i avloppsröret. Rensa avloppsröret eller ta kontakt med en servicefirma
• I slamavskiljarens sista del bildas mycket ytslam
  • Belastningen har tillfälligt stigit
  • Slamavskiljaren måste tömmas regelbundet, minst en gång per år och vid behov oftare. Ifall problemen kvarstår är tanken feldimensionerad och måste bytas
• Vattenytan i slamavskiljaren är klart lägre än utloppsrörets nedre del.
  • Slamavskiljaren läcker
  • Man bör ta reda på var läckan finns, och hur läckan har uppstått. Läckan måste täppas till eller så byter man tank. Ta kontakt med en servicefirma och red ut garantivillkoren för slamavskiljaren.

Fördelningsbrunn

Fördelningsbrunnen fördelar vattnet jämnt ut till bädden via infiltreringsrör med hjälp av flödesreglering. Det är viktigt att fördela vattnet jämnt så att man belastar bädden på ett jämnt sätt och därmed påverkar dess livslängd.

Användning och skötsel

• Fördelningsbrunnen granskas alltid i samband med tömning av slamavskiljaren, dock åtminstone två gånger per år t.ex. på våren och hösten
• Man kontrollerar att det på botten inte har samlats slam
  • Slammet bör omedelbart avlägsnas från fördelningsbrunnen
  • Ifall det samlas slam på botten, bör man tömma slamavskiljaren oftare
  • Ytslam får aldrig samlas i fördelningsbrunnen
• Inkommande och utgående rörens läge och höjder kontrolleras
  • Man bör alltid reda ut orsaken till förändringar
  • Upptäckta fel bör korrigeras så fort som möjligt
• I samband med granskningen är det bra att tvätta fördelningsbrunnen eller åtminstone skölja den med rent vatten
• Fördelningsmekanismen/flödesregleringen tvättas och kontrolleras
  • Justeras i enlighet med tillverkarens anvisningar

Åtgärder vid störningar

• Det bildas slam i fördelningsbrunnen
  • Tömning av slamavskiljaren har inte blivit utförd, alternativt är slamavskiljaren för liten
  • Slamavskiljaren måste tömmas enligt underhållsanvisningarna. Töm fördelningsbrunnen på slam, så att fasta ämnen inte täpper till infiltreringsrören. Ta även reda på orsaken till överbelastningen, är det möjligt att flödvatten kommer in i slamavskiljaren. Red tillsammans med en planerare ut ifall slamavskiljarens storlek är tillräcklig.
• Vattenytan i fördelningsbrunnen är inte jämn. Avloppsvattnet belastar det ena infiltreringsröret mer än det andra.
  • Fördelningsbrunnen ligger snett på grund av tjälens inverkan
  • Flödesregleringen i fördelningsbrunnen eller den inbyggda flödesregleringen i slamavskiljaren har inte blivit justerad
  • Ifall fördelningsbrunnen lutar mycket bör den lyftas upp och monteras omsorgsfullt igen. Flödesreglaget justeras så, att till varje infiltreringsrör rinner in lika mycket vatten
• Avloppsvattnets yta stiger högre än normalt i slamavskiljaren och i fördelningsbrunnen.
  • Det är stopp i infiltreringsrören eller fördelningsbrunnen eller så är filtreringslagret igentäppt. Infiltreringen är byggd på jordart med låg vattengenomsläpplighet.
  • Töm slamavskiljaren och fördelningsbrunnen och skölj igenom infiltreringsrören. Ifall problemet inte försvinner, är filtreringslagret igentäppt och bädden bör öppnas. På mark med låg vattengenomsläpplighet måste man bygga markbädd.

Tillverkaren levererar tillsammans med minireningsverket detaljerade bruks- och underhållsanvisningar. Anvisningarna bör följas noggrant.

Ett minireningsverk är speciellt känsligt för störningar och en upprätthållning av processen på den lilla avloppsvattenmängd som kommer från ett hushåll är krävande. Oljor, målarfärg, lösningsmedel och t.ex. avloppsrensare skadar redan i små mängder den biologiska verksamheten och då uppfyller inte reningsverket längre de uppställda reningskraven. Det snabbaste sättet att återuppliva reningsverket är att tömma processtanken och hämta aktivt slam från ett annat reningsverk. Aktivt slam hälls i reningsverkets processtank så att processen snabbare kommer igång. Reningsverket fungerar inte utan elektricitet, så även efter en kort tid av elavbrott bör man säkerställa att processen startar igen. Även långa användningsuppehåll (t.ex. semester) är skadligt för reningsverkets process.

Användning och skötsel

• Man bör i första hand följa tillverkarens anvisningar
• Alla åtgärder bör skrivas upp i bruksdagboken
• Granskning av processen en gång i veckan
  • Ingen kraftig lukt
  • Kontroll av styrenhetens uppgifter
  • Kontroll av kemikaliemängd
  • Kontroll av det renade avloppsvattnet (klart, luktfritt vatten utan fasta partiklar)
  • Elektriciteten fungerar, säkring och lampa är hela
• Granskning av reningsverkets teknik en gång i veckan
  • Pumparna fungerar och vattnet flödar på rätt sätt
  • Ventilation och kemikalietillsats fungerar
  • Locken till reningsverket låses efter granskning
• Avlägsnande av överloppsslam enligt tillverkarens anvisningar
  • Kontroll av slammets kvalitet och mängd genom sedimenteringstest
  • Aktivt slam får inte avlägsnas från processtanken
• Påfyllning av kemikalier enligt tillverkarens anvisningar
  • Använd skyddshandskar och tvätta händerna efteråt
  • Kemikalier bör förvaras i låst utrymme
• Granskning och rengöring av utloppsröret
• Service av servicefirma en gång per år
• Vart tionde år en större granskning av reningsverkets konstruktion och täthet

Den årliga servicen som görs av en servicefirma befriar inte fastighetsägaren från den veckovisa uppföljningen och skötseln.

Genom sedimenteringstest undersöker man det aktiva slammets egenskaper. Foto: Jari Männynsalo.

Genom att göra ett sedimenteringstest kontrollerar man mängden slam och dess kvalitet samt behovet att tömma överloppsslam. För att göra testet tas vatten från processtanken i slutet av luftningsfasen, då vattnet i tanken har blandats om ordentligt och slammet har blandats i vattenmassan. Vatten tas i ett liters mätglas eller i en genomskinlig glas- eller plastburk och man låter provet sedimentera 30 minuter. Efter en halvtimme bör det levande aktiva slammet ha sedimenterat på botten och ovanför bör finnas en tydlig, klar vattenfas. Ett friskt aktivt slam sedimenterar tydligt redan på fem minuter. Sedimenteringen av slammet är den viktigaste faktorn som beskriver slammets kvalitet.

Färgen på ett fungerande aktivt slam är chokladbrun och bör inte lukta nästan alls. Svart och luktande aktivt slam är antagligen dött och förmår inte bryta ner det organiska materialet i avloppsvattnet. I allmänhet sedimenterar inte det svarta slammet ens efter en lång stund, utan provet är alltigenom en svart sörja. Då måste man tömma alla tankar och tillsätta nytt och levande aktivt slam så att man får en ny effektiv mikrobstam.

Ifall det efter sedimenteringen är slam i halva provkärlet, är det aktuellt med tömning av tanken. Man bör även kontrollera mängden av slam i slamavskiljaren med t.ex. en käpp. Ifall slammets mängd i provkärlet är över hälften, får man säkerställt att en tömning är nödvändig genom att kontrollera slamavskiljaren. Ifall sedimenteringstestet visar att det är för mycket slam, men slamavskiljaren är ganska tom, kan det vara problem med pumpningen av överloppsslam från processtanken till slamavskiljaren. Nödvändigtvis bildas inte en klar gräns mellan slammet och vattnet efter sedimenteringen, och då kan det vara fråga om felaktiga trådformiga mikrober i slammet. Ofta säger även lukten i tanken mycket om hur processen fungerar, en kraftig lukt kan bero på ett aktivt slam som inte är vid liv, stopp i luftningsmunstycket eller störningar i luftningspumpen.

Sedimenteringstesten bör göras en gång i månaden, så att man kan ta itu med eventuella störningar angående mängden av slam eller ifall luftningen inte fungerar, utan att behöva byta hela satsen med aktivt slam. På detta sätt undviker man även betydande tilläggskostnader.

• Samla vatten från processtanken i slutet av luftningsfasen i ett genomskinligt kärl
• Lukttest -> friskt slam luktar inte
• Låt slammet sedimentera 30 min
• Ett friskt slam sjunker snabbt till botten, på ytan lämnar klart vatten
  • En tydlig gräns mellan slammet och vattnet
  • Slammets färg ljusbrunt
  • Dött aktivt slam är svart, sjunker inte till botten
• Ifall slammets andel efter sedimentering är nästan hälften eller över hälftent -> dags för tömning av behållarna
• Sedimenteringstestet görs en gång i månaden

En sluten tank fungerar som en mellanlagring, varifrån avloppsvattnet transporteras till en av kommunen godkänd plats för behandling.

Användning och skötsel

• Ifall det inte finns något överfyllnadslarm, kontrollera hur tanken fylls med ögonmått eller använd en trubbig måttstav, som inte skadar tanken
• I samband med tömning bör man kontrollera, att det inte finns skador i tanken t.ex. sprickor eller ihoptryckning
• En årlig kontroll av överfyllnadslarmets funktion
• Vid tömning tas givaren för larmet bort och sköljs ren
• Kontroll av vattentätheten och brukbarheten minst var femte år

Åtgärder vid störningar

• Tanken fylls inte enligt den vattenmängd som förbrukas (fylls snabbare eller långsammare än vad den enligt vattenförbrukningen borde göra)
  • Tanken läcker

Många fastighetsvisa reningsmetoder kräver en fungerande slamavskiljare (slambrunn) som förbehandlingsmetod. I en slamavskiljare sjunker fasta ämnen till botten och ämnen, som är lättare än vatten såsom fett, stiger till ytan och bildar slam. Det klarnade avloppsvattnet leds till följande behandlingsskede. Man bör förhindra att fasta ämnen slinker med till den fortsatta behandlingen, eftersom det klart förkortar livstiden på t.ex. markbäddar.

Användning och skötsel

• Kontroll av konstruktionen och dess skick minst en gång per tio år
• Regelbunden uppföljning av slamavskiljarens påfyllnad
• Slamavskiljarna töms minst en gång per år, vid behov oftare
  • I samband med tömningen granskar man med ögonmått slamavskiljarens skick (t.ex. sprickor, ihopsjunkning).
  • Samtidigt kontrolleras att T-styckena sitter i rätt läge
  • Efter tömning granskar man eventuella sprickor som leder in vatten till slamavskiljaren
  • Slamavskiljaren fylls med rent vatten efter tömning
  • Man följer under en tid med vattenytans läge för att se ifall slamavskiljaren läcker utåt
• Upptäckta fel och brister skrivs upp i bruksdagboken och korrigeras så snabbt som möjligt

Att följa med påfyllning (ifall inget överfyllnadsalarm finns)

• Slammets uppbyggnad i slamavskiljaren följs upp en gång per månad genom att se på den bortre väggen i slamavskiljarens första del
  • Runt en lång käpp lindas en gasbinda eller tygstycke t.ex. mellan tankens botten och utloppsröret
  • Käppen sätts försiktigt ner till tankens botten och rörs försiktigt om några gånger
  • Pinnen lyfts försiktigt upp och slammets tjocklek mäts.
    -> slamavskiljaren bör tömmas senast när slammets yta är 10 cm från den nedre delen av T-stycket på utloppsröret

Åtgärder vid störningar

• Slamavskiljaren luktar kraftigt
  • Det finns ingen ventilation till slamavskiljaren eller luftningsröret har täppts igen
  • Kontrollera, att slamavskiljarens ventilation går ända upp på husets tak. Ifall den gör det, granskas rörens skick och möjliga igentäppningar. Vid behov förlänger man luftningsröret. Kontrollera också att det i luftningsröret inte finns någon undertrycksventil
• Vid spolning av wc-stolen stiger vattennivån högre än normalt och det stiger upp luftbubblor till ytan
  • Det är stopp i slamavskiljarens luftningsrör eller avloppsrör
  • Granska luftningsrörets skick. Ifall luften kan röra sig fritt är det mer troligt att det är stopp i avloppsröret. Rensa avloppsröret eller ta kontakt med en servicefirma
• I slamavskiljarens sista del bildas mycket ytslam
  • Belastningen har tillfälligt stigit
  • Slamavskiljaren måste tömmas regelbundet, minst en gång per år och vid behov oftare. Ifall problemen kvarstår är tanken feldimensionerad och måste bytas
• Vattenytan i slamavskiljaren är klart lägre än utloppsrörets nedre del.
  • Slamavskiljaren läcker
  • Man bör ta reda på var läckan finns, och hur läckan har uppstått. Läckan måste täppas till eller så byter man tank. Ta kontakt med en servicefirma och red ut garantivillkoren för slamavskiljaren.