{"id":4367,"date":"2022-06-02T18:42:28","date_gmt":"2022-06-02T15:42:28","guid":{"rendered":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/avloppsvattenguide\/avloppsvattnets-inverkan-pa-miljon\/"},"modified":"2022-09-12T11:19:07","modified_gmt":"2022-09-12T08:19:07","slug":"avloppsvattnets-inverkan-pa-miljon","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/avloppsvattenguide-2\/avloppsvattenguide\/avloppsvattnets-inverkan-pa-miljon\/","title":{"rendered":"Avloppsvattnets inverkan p\u00e5 milj\u00f6n"},"content":{"rendered":"

[vc_row row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”2″ top_padding=”2″ bottom_padding=”2″ back_color=”color-gyho” back_image=”2061″ back_attachment=”fixed” overlay_color=”color-xsdn” overlay_alpha=”90″ gutter_size=”3″ column_width_percent=”100″ shift_y=”-3″ z_index=”2″ top_divider=”gradient” uncode_shortcode_id=”205096″ back_color_type=”uncode-palette” overlay_color_type=”uncode-palette”][vc_column column_width_percent=”100″ gutter_size=”4″ back_color=”color-xsdn” overlay_alpha=”50″ shift_x=”0″ shift_y=”0″ shift_y_down=”0″ z_index=”0″ medium_width=”0″ mobile_width=”0″ sticky=”yes” radius=”std” shadow=”sm” width=”1\/3″ uncode_shortcode_id=”207639″ back_color_type=”uncode-palette”][vc_column_text uncode_shortcode_id=”111453″ el_class=”sidebar-links”]<\/p>\n

Inneh\u00e5ll<\/h2>\n

Inverkan p\u00e5 vattendrag<\/a>
\nRenat avloppsvatten \u00e4r inte hygieniskt<\/a>
\nBakterier, virus och urdjur stannar kvar i milj\u00f6n<\/a>
\nAvloppsvattnet en risk f\u00f6r den egna brunnen och badstranden<\/a>[\/vc_column_text][vc_column_text uncode_shortcode_id=”102550″ el_class=”sidebar-links”]<\/p>\n

Huvudsidor<\/h3>\n

Ing\u00e5ngssida<\/a>
\nAvloppsvattnets inverkan p\u00e5 milj\u00f6n<\/a>
\nKort om lagstiftning<\/a>
\nVarf\u00f6r l\u00f6nar det sig att behandla tv\u00e4tt- och toalettvatten skilt?<\/a>
\nLivscykelkostnader f\u00f6r behandling av avloppsvatten<\/a><\/p>\n

Inv\u00e5nares uppgifter<\/h3>\n

Inv\u00e5nares uppgifter<\/a>
\nSelvitys j\u00e4rjestelm\u00e4st\u00e4<\/a>
\nUnderh\u00e5ll och service<\/a>
\nF\u00f6rnyande av avloppsreningssystem<\/a>
\nBehandlingsalternativ<\/a><\/p>\n

Avloppsvattenbehandlingen<\/h3>\n

Alternativ f\u00f6r avloppsvattenbehandlingen<\/a>
\nAvloppsn\u00e4t<\/a>
\nFastighetsvisa l\u00f6sningar<\/a>
\nSeparat behandling f\u00f6r toalett- och tv\u00e4ttvatten<\/a>
\nBehandling av allt avloppsvatten i samma system<\/a><\/p>\n

Information om guiden<\/h3>\n

F\u00f6retagare kontaktinformation<\/a>
\nL\u00e4nkar och r\u00e5dgivning<\/a>
\nMaterial<\/a>
\nAvloppsvattnets ABC<\/a>[\/vc_column_text][\/vc_column][vc_column column_width_percent=”100″ gutter_size=”4″ back_color=”color-xsdn” overlay_alpha=”50″ shift_x=”0″ shift_y=”0″ shift_y_down=”0″ z_index=”0″ medium_width=”0″ mobile_width=”0″ radius=”std” shadow=”std” width=”2\/3″ uncode_shortcode_id=”729493″ back_color_type=”uncode-palette”][vc_row_inner row_inner_height_percent=”0″ overlay_alpha=”50″ gutter_size=”3″ shift_y=”0″ z_index=”0″ uncode_shortcode_id=”212705″ el_id=”vesistovaikutukset” limit_content=””][vc_column_inner width=”1\/1″][vc_custom_heading heading_semantic=”h3″ text_size=”h3″ uncode_shortcode_id=”208096″]Inverkan p\u00e5 vattendrag[\/vc_custom_heading][vc_column_text uncode_shortcode_id=”102888″]Avloppsvatten fr\u00e5n boende inneh\u00e5ller rikligt med n\u00e4ring, organiskt syrekr\u00e4vande material och tarmbakterier. Orenat avloppsvatten inneh\u00e5ller fosforhalter som \u00e4r \u00f6ver tusen g\u00e5nger h\u00f6gre och kv\u00e4vehalter som \u00e4r mer \u00e4n hundra g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n de halter man hittar i naturliga dikes- och sj\u00f6vatten. Avloppsvatten har en stark eutrofierande effekt n\u00e4r det kommer i kontakt med naturligt vatten, \u00e4ven i sm\u00e5 m\u00e4ngder. Eutrofieringen<\/strong> m\u00e4rks genom en \u00f6kning i algproduktion och slutligen bl\u00e5gr\u00f6naalgblomning. I utloppsdiken bildas l\u00e4tt tr\u00e5dalger eller svamp.<\/p>\n

Organiskt material tillsammans med ammoniumkv\u00e4ve, som finns i avloppsvattnet, f\u00f6rbrukar syre.<\/strong> Ifall utsp\u00e4dningen \u00e4r liten, kan sm\u00e5 diken och b\u00e4ckar bli syrefria och b\u00f6rja lukta. Man b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r \u00e4ven minska m\u00e4ngden organiskt material. Det \u00e4r enklast att minska p\u00e5 m\u00e4ngden ammoniumkv\u00e4ve genom att separera wc-vattnet fr\u00e5n det \u00f6vriga hush\u00e5llsvattnet. \u00c4ven den st\u00f6rsta delen av fosforn tas bort genom separering.<\/p>\n

Den hygieniska nedsmutsningen<\/strong> som beror p\u00e5 avloppsvattnet \u00e4r betydande ifall avloppsvatten rinner orenat till ett dike eller en sj\u00f6. Det finns hundratals miljoner avf\u00f6ringsbakterier i en liter avloppsvatten. Orenat avloppsvatten f\u00f6rorsakar d\u00e4rmed betydande hygieniska problem ifall det rinner ut till sm\u00e5 vattendrag.<\/p>\n

Glesbygden \u00e4r glest befolkad, vilket g\u00f6r att man l\u00e4tt f\u00e5r den uppfattningen att avloppsvattnets p\u00e5verkan p\u00e5 vattendragen \u00e4r liten. Husen \u00e4r dock flera hundratusen, vilket betyder att belastningen fr\u00e5n dessa sammanlagt \u00e4r betydande. F\u00f6r milj\u00f6n \u00e4r de mest problematiska de hus, som ligger n\u00e4ra vattendrag och omr\u00e5den med t\u00e4t bebyggelse. P\u00e5 dessa omr\u00e5den \u00e4r det sk\u00e4l att \u00e4ven ta i beaktande andra milj\u00f6belastningar s\u00e5som g\u00f6dsling av gr\u00e4smattan, tillvaratagning av gr\u00e4sklipp osv.<\/p>\n

Byggande av avloppsreningssystem sker ofta direkt i n\u00e4rheten av k\u00e4nsliga och v\u00e4rdefulla vattendrag, d\u00e4r man b\u00f6r bygga med milj\u00f6v\u00e4nliga byggmetoder. P\u00e5 dessa omr\u00e5den str\u00e4var man efter att byggandet skadar milj\u00f6n s\u00e5 lite som m\u00f6jligt. F\u00f6r att undvika oljeskador<\/strong> b\u00f6r man t.ex. undvika att serva och tanka tunga maskiner p\u00e5 dessa omr\u00e5den. Oljebek\u00e4mpningslagen f\u00f6rpliktar att man meddelar till myndigheterna vid eventuella oljeutsl\u00e4pp. Den som vill ha utf\u00f6rt arbete kan kr\u00e4va att entrepren\u00f6ren anv\u00e4nder oljor som \u00e4r mindre skadliga f\u00f6r milj\u00f6n i sina maskiner.[\/vc_column_text][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][vc_row_inner row_inner_height_percent=”0″ overlay_alpha=”50″ gutter_size=”3″ shift_y=”0″ z_index=”0″ uncode_shortcode_id=”216920″ el_id=”puhdistettu-jatevesi-ei-ole-hygieenista” limit_content=””][vc_column_inner width=”1\/1″][vc_custom_heading heading_semantic=”h3″ text_size=”h3″ uncode_shortcode_id=”380151″]Renat avloppsvatten \u00e4r inte hygieniskt[\/vc_custom_heading][vc_column_text uncode_shortcode_id=”825910″]I m\u00e4nniskans matsm\u00e4ltningskanal och s\u00e4rskilt avf\u00f6ring finns stora m\u00e4ngder bakterier, virus och mikrober, varav m\u00e5nga ocks\u00e5 \u00e4r sjukdomsalstrare. Dessa sjukdomsalstrare kommer med avf\u00f6ringen till avloppsvattnet. Avloppsvattnet inneb\u00e4r en hygienisk h\u00e4lsorisk, som b\u00f6r beaktas som en viktig belastningsfaktor p\u00e5 milj\u00f6n. St\u00f6rsta delen av avloppsvattnets sjukdomsalstrande bakterier orsakar diarr\u00e9, kr\u00e4kningar och magont, men kan \u00e4ven orsaka mer allvarliga sjukdomar. En frisk m\u00e4nniskas urin \u00e4r normalt steril.<\/p>\n

Borttagningen av sjukdomsalstrare och virus under avloppsvattnets reningsprocess \u00e4r inte fullst\u00e4ndig, fast\u00e4n en del av dem f\u00f6rsvinner med slammet eller f\u00f6rst\u00f6rs. Det \u00e4r ofta sv\u00e5rt att i efterskott klarg\u00f6ra vad som orsakat en epidemi av magsjuka som spridits med vatten fr\u00e5n en f\u00f6rorenad brunn, men i finl\u00e4ndska epidemier \u00e4r det vanligen norovirus, campylobakter och salmonella som orsakar epidemier.<\/p>\n

I orenat avloppsvatten finns det rikligt med olika typer av smittb\u00e4rare och deras m\u00e4ngd varierar mycket (10 \u2013 1010 kbe\/ml). En rening av avloppsvatten minskar bakteriem\u00e4ngden med 80 \u2013 99 %. Fast\u00e4n reningsgraden \u00e4r h\u00f6g, betyder det inte att det renade avloppsvattnet \u00e4r hygieniskt. Avloppsvatten, som r\u00e4knas som renat avloppsvatten genom att uppfylla andra reningsnormer, inneh\u00e5ller sjukdomsalstrare och medf\u00f6r d\u00e4rmed en h\u00e4lsorisk. M\u00e5nga virus har en mycket stor smittf\u00f6rm\u00e5ga: redan 10 viruspartiklar kan orsaka insjukning. Bakteriers smittf\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r lindrigare, och ofta kr\u00e4vs 100 \u2013 107<\/sup> bakterier f\u00f6r att ge en infektion. D\u00e4remot orsakar urdjur symptom redan vid sm\u00e5 m\u00e4ngder. Ofta kan en samling p\u00e5 10 \u2013 100 urdjur ge symptom. Personer i d\u00e5lig kondition \u00e4r mer ben\u00e4gna att insjukna \u00e4n friska personer[\/vc_column_text][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][vc_row_inner row_inner_height_percent=”0″ overlay_alpha=”50″ gutter_size=”3″ shift_y=”0″ z_index=”0″ uncode_shortcode_id=”261676″ el_id=”bakteerien-virusten-ja-alkuelainten-sailyminen-ymparistossa” limit_content=””][vc_column_inner width=”1\/1″][vc_custom_heading heading_semantic=”h3″ text_size=”h3″ uncode_shortcode_id=”877319″]Bakterier, virus och urdjur stannar kvar i milj\u00f6n[\/vc_custom_heading][vc_column_text uncode_shortcode_id=”640589″]M\u00e4ngden avf\u00f6ringsbakterier och virus minskar n\u00e4r de kommer ut till vattendrag eller jordm\u00e5nen, eftersom de inte f\u00f6r\u00f6kar sig n\u00e4stan alls utanf\u00f6r sin v\u00e4rd. Dessutom tar UV-str\u00e5lar d\u00f6d p\u00e5 mikrober. \u00c4ven om m\u00e4ngden bakterier och virus minskar till f\u00f6ljd av utsp\u00e4dning och p\u00e5 grund av att de d\u00f6r, kan de \u00e4nd\u00e5 vara sjukdomsalstrande under en l\u00e5ng tid. De stabila former, som bakterier och mikrober kan bilda, \u00e4r mycket varaktiga i olika livsmilj\u00f6er och klarar \u00e4ven av stora f\u00f6r\u00e4ndringar i levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n

Finl\u00e4ndska f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r utm\u00e4rkta f\u00f6r att sjukdomsalstrare ska \u00f6verleva i vattendragen. Enligt flera unders\u00f6kningar \u00e4r avf\u00f6ringsbakterier och -virus mer l\u00e5nglivade i kallt vatten. Avf\u00f6ringsbakterierna klarar sig b\u00e4ttre i \u00e5ar och sj\u00f6ar \u00e4n i havs- eller brackvatten. \u00c4ven brist p\u00e5 solljus och f\u00f6rekomsten av is h\u00e5ller smittb\u00e4rarna vid liv under en l\u00e4ngre tid, eftersom den f\u00f6r mikroberna skadliga UV-str\u00e5lningen inte n\u00e5r dem.<\/p>\n

Avf\u00f6ringsbakterier och -virus lever i n\u00e4stan syrefria f\u00f6rh\u00e5llanden i tarmarna och matsm\u00e4ltningskanalen. Mikroberna beh\u00e5ller sin smittb\u00e4rarf\u00f6rm\u00e5ga l\u00e4ngre i jordm\u00e5nen och grundvattnet \u00e4n i vattendrag eller till exempel under v\u00e4xtt\u00e4cke. I vattendrag lever smittb\u00e4rande bakterier fr\u00e5n n\u00e5gra dagar upp till flera m\u00e5nader. Bakterierna d\u00f6r snabbare i solljus och varmt v\u00e4der \u00e4n i kallt och m\u00f6rkt vatten vintertid. Varaktigheten \u00e4r lite kortare p\u00e5 v\u00e4xtlighet. I jordm\u00e5nen kan sjukdomsalstrarnas smittof\u00f6rm\u00e5ga bibeh\u00e5llas i n\u00e5gra m\u00e5nader. En del av avf\u00f6ringsvirusen \u00e4r mer best\u00e4ndiga \u00e4n bakterier. Bakteriers varaktiga form, sk. bakteriesporer, \u00e4r n\u00e4stan lika h\u00e5llbara som virus.[\/vc_column_text][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][vc_row_inner row_inner_height_percent=”0″ overlay_alpha=”50″ gutter_size=”3″ shift_y=”0″ z_index=”0″ uncode_shortcode_id=”916303″ el_id=”jatevedet-ovat-uhka-omalle-kaivolle-ja-uimarannalle” limit_content=””][vc_column_inner width=”1\/1″][vc_custom_heading heading_semantic=”h3″ text_size=”h3″ uncode_shortcode_id=”205280″]Avloppsvattnet en risk f\u00f6r den egna brunnen och badstranden[\/vc_custom_heading][vc_column_text uncode_shortcode_id=”102972″]Sjukdomar som sprids via vatten beror vanligen p\u00e5 att dricksvatten har blivit kontaminerat med avloppsvatten fr\u00e5n m\u00e4nniskor eller j\u00e4mnvarma djur. D\u00e5 \u00e4r det ofta fr\u00e5gan om att reningen av dricksvattnet inte har varit tillr\u00e4cklig, eller att avloppsvatten har runnit in i samband med vattendistributionen, i vattent\u00e4kten eller i den enskilda hush\u00e5llsvattenbrunnen. \u00c4ven renat avloppsvatten utg\u00f6r en h\u00e4lsorisk, ifall avloppsvattnet rinner till hush\u00e5llsvattenbrunnen eller badstranden.<\/p>\n

Den vanligaste orsaken till att ringbrunnar blir av d\u00e5lig hygienisk kvalitet \u00e4r att bakterier i ytvattnet kommer in i brunnen.<\/strong> Ytvatten kan komma in i brunnen via brunnslocket, genom springor mellan ringarna eller l\u00e4ngs tr\u00e4dr\u00f6tters g\u00e5ngar. Tj\u00e4len rubbar brunnsringarna, vilket \u00f6kar f\u00f6roreningsrisken av dricksvattnet.<\/p>\n

Vid placering av avloppsreningssystemet b\u00f6r man noggrant f\u00f6lja de skyddsavst\u00e5nd till hush\u00e5llsvattenbrunnen som st\u00e5r f\u00f6reskrivna i bygg- och milj\u00f6skyddsf\u00f6reskrifter. Jordartsunders\u00f6kningarna p\u00e5 tomten b\u00f6r g\u00f6ras noggrant f\u00f6r att utreda grundvattnets h\u00f6jd och str\u00f6mningsriktning. Avloppsvattenbrunnar och -reningsverk b\u00f6r placeras s\u00e5, att grund- eller ytvatten inte rinner fr\u00e5n dem mot hush\u00e5llsvattenbrunnen.<\/p>\n

Bakterier och smittb\u00e4rares v\u00e4g i jordm\u00e5nen p\u00e5verkas av jordm\u00e5nens kvalitet och bindningsf\u00f6rm\u00e5ga, dvs. hur enkelt och snabbt mikroberna kan filtrera genom de olika marklagren till grundvattnet.<\/p>\n

Vid bed\u00f6mning av hur stort avst\u00e5nd som kr\u00e4vs mellan en infiltration eller markb\u00e4dd f\u00f6r avloppsrening och ring- eller borrbrunn tar man \u00e4ven h\u00e4nsyn till bakteriernas livsl\u00e4ngd i jordm\u00e5nen och grundvattnet. Enligt olika unders\u00f6kningar \u00e4r avf\u00f6ringsbakteriernas livsl\u00e4ngd i grundvatten ca 50 dygn. Detta \u00e4r dock endast ett riktgivande v\u00e4rde, och det kan variera mycket mellan olika typer av mikrober.[\/vc_column_text][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_column][\/vc_row]<\/p>\n<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sjukdomar som sprids via vatten beror vanligen p\u00e5 att dricksvatten har blivit kontaminerat med avloppsvatten fr\u00e5n m\u00e4nniskor eller j\u00e4mnvarma djur. D\u00e5 \u00e4r det ofta fr\u00e5gan om att reningen av dricksvattnet inte har varit tillr\u00e4cklig, eller att avloppsvatten har runnit in i samband med vattendistributionen, i vattent\u00e4kten eller i den enskilda hush\u00e5llsvattenbrunnen. \u00c4ven renat avloppsvatten utg\u00f6r en h\u00e4lsorisk, ifall avloppsvattnet rinner till hush\u00e5llsvattenbrunnen eller badstranden.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"parent":4297,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-4367","page","type-page","status-publish","hentry"],"yoast_head":"\nAvloppsvattnets inverkan p\u00e5 milj\u00f6n - Vesiensuojeluyhdistysten Liitto ry<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/avloppsvattenguide-2\/avloppsvattenguide\/avloppsvattnets-inverkan-pa-miljon\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Avloppsvattnets inverkan p\u00e5 milj\u00f6n - Vesiensuojeluyhdistysten Liitto ry\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Sjukdomar som sprids via vatten beror vanligen p\u00e5 att dricksvatten har blivit kontaminerat med avloppsvatten fr\u00e5n m\u00e4nniskor eller j\u00e4mnvarma djur. D\u00e5 \u00e4r det ofta fr\u00e5gan om att reningen av dricksvattnet inte har varit tillr\u00e4cklig, eller att avloppsvatten har runnit in i samband med vattendistributionen, i vattent\u00e4kten eller i den enskilda hush\u00e5llsvattenbrunnen. \u00c4ven renat avloppsvatten utg\u00f6r en h\u00e4lsorisk, ifall avloppsvattnet rinner till hush\u00e5llsvattenbrunnen eller badstranden.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/avloppsvattenguide-2\/avloppsvattenguide\/avloppsvattnets-inverkan-pa-miljon\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Vesiensuojeluyhdistysten Liitto ry\" \/>\n<meta property=\"article:publisher\" content=\"https:\/\/www.facebook.com\/vesiensuojelu\/\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2022-09-12T08:19:07+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"9 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/avloppsvattenguide-2\/avloppsvattenguide\/avloppsvattnets-inverkan-pa-miljon\/\",\"url\":\"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/avloppsvattenguide-2\/avloppsvattenguide\/avloppsvattnets-inverkan-pa-miljon\/\",\"name\":\"Avloppsvattnets inverkan p\u00e5 milj\u00f6n - Vesiensuojeluyhdistysten Liitto ry\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/#website\"},\"datePublished\":\"2022-06-02T15:42:28+00:00\",\"dateModified\":\"2022-09-12T08:19:07+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/avloppsvattenguide-2\/avloppsvattenguide\/avloppsvattnets-inverkan-pa-miljon\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/avloppsvattenguide-2\/avloppsvattenguide\/avloppsvattnets-inverkan-pa-miljon\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/avloppsvattenguide-2\/avloppsvattenguide\/avloppsvattnets-inverkan-pa-miljon\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Avloppsvattenguide\",\"item\":\"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/avloppsvattenguide-2\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Avloppsvattenguide\",\"item\":\"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/avloppsvattenguide-2\/avloppsvattenguide\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"Avloppsvattnets inverkan p\u00e5 milj\u00f6n\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/#website\",\"url\":\"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/\",\"name\":\"Vesiensuojeluyhdistysten Liitto ry\",\"description\":\"Tavoitteena puhtaat vedet\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/#organization\",\"name\":\"Vesiensuojeluyhdistysten Liitto ry\",\"url\":\"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/www.vesiensuojelu.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/Liiton-logo.png\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www.vesiensuojelu.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/Liiton-logo.png\",\"width\":594,\"height\":117,\"caption\":\"Vesiensuojeluyhdistysten Liitto ry\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/\"},\"sameAs\":[\"https:\/\/www.facebook.com\/vesiensuojelu\/\"]}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Avloppsvattnets inverkan p\u00e5 milj\u00f6n - Vesiensuojeluyhdistysten Liitto ry","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/avloppsvattenguide-2\/avloppsvattenguide\/avloppsvattnets-inverkan-pa-miljon\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Avloppsvattnets inverkan p\u00e5 milj\u00f6n - Vesiensuojeluyhdistysten Liitto ry","og_description":"Sjukdomar som sprids via vatten beror vanligen p\u00e5 att dricksvatten har blivit kontaminerat med avloppsvatten fr\u00e5n m\u00e4nniskor eller j\u00e4mnvarma djur. D\u00e5 \u00e4r det ofta fr\u00e5gan om att reningen av dricksvattnet inte har varit tillr\u00e4cklig, eller att avloppsvatten har runnit in i samband med vattendistributionen, i vattent\u00e4kten eller i den enskilda hush\u00e5llsvattenbrunnen. \u00c4ven renat avloppsvatten utg\u00f6r en h\u00e4lsorisk, ifall avloppsvattnet rinner till hush\u00e5llsvattenbrunnen eller badstranden.","og_url":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/avloppsvattenguide-2\/avloppsvattenguide\/avloppsvattnets-inverkan-pa-miljon\/","og_site_name":"Vesiensuojeluyhdistysten Liitto ry","article_publisher":"https:\/\/www.facebook.com\/vesiensuojelu\/","article_modified_time":"2022-09-12T08:19:07+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"9 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/avloppsvattenguide-2\/avloppsvattenguide\/avloppsvattnets-inverkan-pa-miljon\/","url":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/avloppsvattenguide-2\/avloppsvattenguide\/avloppsvattnets-inverkan-pa-miljon\/","name":"Avloppsvattnets inverkan p\u00e5 milj\u00f6n - Vesiensuojeluyhdistysten Liitto ry","isPartOf":{"@id":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/#website"},"datePublished":"2022-06-02T15:42:28+00:00","dateModified":"2022-09-12T08:19:07+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/avloppsvattenguide-2\/avloppsvattenguide\/avloppsvattnets-inverkan-pa-miljon\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/avloppsvattenguide-2\/avloppsvattenguide\/avloppsvattnets-inverkan-pa-miljon\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/avloppsvattenguide-2\/avloppsvattenguide\/avloppsvattnets-inverkan-pa-miljon\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Avloppsvattenguide","item":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/avloppsvattenguide-2\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Avloppsvattenguide","item":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/avloppsvattenguide-2\/avloppsvattenguide\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"Avloppsvattnets inverkan p\u00e5 milj\u00f6n"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/#website","url":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/","name":"Vesiensuojeluyhdistysten Liitto ry","description":"Tavoitteena puhtaat vedet","publisher":{"@id":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/#organization","name":"Vesiensuojeluyhdistysten Liitto ry","url":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/www.vesiensuojelu.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/Liiton-logo.png","contentUrl":"https:\/\/www.vesiensuojelu.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/08\/Liiton-logo.png","width":594,"height":117,"caption":"Vesiensuojeluyhdistysten Liitto ry"},"image":{"@id":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/"},"sameAs":["https:\/\/www.facebook.com\/vesiensuojelu\/"]}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4367","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4367"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4367\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4562,"href":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4367\/revisions\/4562"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4297"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vesiensuojelu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4367"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}